Bakgrund och helhet

Stora infrastruktursatsningar som nya Hisingsbron, överdäckningen av E45 och Västlänken möjliggör utvecklingen av stationsnära stadsutveckling runt Göteborgs Centralstation. När fler människor samlas, behöver kapaciteten stärkas och den förväntade ökningen av resenärer tas om hand. prognosen är att Västlänken väntas öka tågresandet i regionen med 45%. Därför bygger Jernhusen Centralstaden vars olika beståndsdelar blir en katalysator för ett framtida Göteborg, knyter ihop regionen och ger fler möjlighet att bo, arbeta och leva nära tåget.

decorative image
Människor på väg

Centralstaden - Jernhusens bidrag i en stad som växer

Göteborg växer snabbt. Stadsutvecklingen här är den största och mest omfattande i modern tid. Utvecklingen av Centralstaden och området runt den befintliga centralstationen är en pusselbit i Göteborgs stads ”Vision Älvstaden” - Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Där är centralenområdet utpekat som ett outnyttjat område med stor potential.  

Jernhusen är specialiserade på fastigheter nära järnvägen och bidrar till att öka det kollektiva resandet och transporter med tåg. Ambitionen är att Centralstaden Göteborg ska bli en tydlig ingång till staden, en utvecklad entré till kollektivtrafiken och en attraktiv mötespunkt för hela regionen.

Mer om Jernhusens stationsnära stadsutveckling
©Reiulf Ramstad Arkitekter
Nya stationshuset Grand Central - Vy från nordväst. Bild: Reiulf Ramstad Ariktekter

Vision och slutmål

Göteborgs stads vision för Centralenområdet ska utvecklas till att vara stadens centrala affärsdistrikt, en regional mötesplats och en viktig del av stadskärnan, innehållande ett rikt stadsliv. Totalt i hela området väntas 2000 bostäder, 20 000 arbetsplatser och 800 000 kvm bruttoarea ta form de kommande åren.
Jernhusens bidrag är att anpassa området utefter kollektivtrafikens kapacitetsutbyggnad och länka samman staden med infrastrukturens större flöden av resenärer. Målet är att skapa en attraktiv mötesplats i en trygg och levande stadsmiljö som bidrar till att få fler att resa kollektivt.

Läs mer på Göteborg Växer

Göteborgs Stads information om hela Centralenområdet.

Göteborgs Stads visionsskiss. Bild: Göteborgs stad
Visionsskiss Centralenområdet. Bild: Göteborgs Stad

Vad händer i närtid?

Utöver allt som händer i hela Centralenområdet så är vår del, Centralstaden inne i en expansiv fas. I januari 2024 startade bygget av Park Central och arbetet är inne i en intensiv och visuell byggfas, det vill säga att på plats ser man mycket hända på kort tid.

Näst på tur är det nya stationshuset Göteborg Grand Central som i juni 2024 inledde sin byggfas. Härnäst väntar den spännande stomresningen och uppförandet av de stora valven.

För etapp två och den nyligen antagna detaljplanen nästa steg att tillsammans med Göteborgs stad arbeta fram ett är gestaltningsprogram med tillhörande bygglovsansökan.

Läs mer om projekten

Kvalitet på pendlingen

Kortad tid för pendlare

Kortare restider för pendlare innebär att upptagningsområdet för arbetsgivare blir större att hämta arbetskraft från. Samtidigt blir Göteborgs arbetsmarknad mer tillgänglig för hela regionen när resan till staden blir snabbare och smidigare.

Detta beror på flera saker, de viktigaste är:

  • Kapaciteten för region- och pendeltåg kommer öka kraftigt från 2026.

  • På vissa sträckor kommer turtätheten till och med att tripplas.

  • Västlänken beräknas öka tågresandet med 45 %

Källa: Västtrafik

Slappna av på tågresan

Genom Västlänken stärks nu kapaciteten för region- och pendeltåg kraftigt och resan blir enklare, snabbare och med färre byten. Centralstaden Göteborg möter de behov som uppstår i samband med det.

Att hålla över tid och rum

I Centralstaden Göteborg har vi flera strategiska hållbarhetsmål att förhålla oss till. Ett av våra strategiska mål på bolagsnivå innefattar att vår klimatpåverkan ska halveras från 2020 till 2030. Jernhusen ska dessutom vara klimatneutralt senast 2045. Därtill har vi klimatmål på projektnivå och på respektive byggnadsnivå att efterfölja. Nedan följer axplock av hållbara aspekter vi förhåller oss till, för att minska klimatavtrycket och i slutändan göra skillnad för både människor och miljö.
  • Vi har en färdplan mot ett klimatneutralt Jernhusen. Färdplanen berättar hur vi ska arbeta.
  • Vi klimatberäknar alla våra förvaltningsprojekt
  • I våra utvecklingsprojekt styrs intensitetsmåttet kg CO2/BTA
  • Vi lägger stor fokus på material och avfall inom till exempel cirkuläritet, avfallsminimering, materialåtervinning, mm.

Studier visar att människor som har nära till kollektivtrafik tenderar att ställa bilen oftare

Översiktsbild placering byggnader etapp 1

Hållbarheten på Projektnivå

I övrigt ska respektive projekt inom Centralstaden Göteborg ta fram ett hållbarhetsprogram som beskriver hur projektet bidrar till, och säkerställer, att kraven från strategin realiseras. Hållbarhetsprogrammet för respektive projekt tas fram i sin första version under förstudien och revideras sedan löpande under projektets alla faser. För att stödja projekten inom Centralstaden Göteborg och minimera risken för suboptimering mellan projekten tillsätts en övergripande hållbarhetssamordnare.

Centralstaden balansera, eller återbetala, de utsläpp som orsakas under byggtiden med olika klimatgynnande åtgärder under driftsfasen. (Dock ej genom köp av klimatkompensation). Utsläppen från byggfasen minimeras då vi främst ser över materialanvändning, avfallshantering, energianvändning och transporter till och från våra byggen.

Läs mer om Jernhusens hållbara mål
En paketering som symboliserar klimatneutral strävan.

Masterplan för grönska

Ett pilotprojekt som gör skillnad

Masterplan för grönska och ekosystemtjänster för Centralstaden Göteborg är en del i den övergripande hållbarhetsstrategin för området. Det ska utgöra en fördjupning av Centralstaden Göteborgs hållbarhetsstrategi 1.0 vad gäller grönskan i området. Dokumentet fungerar som en kravställning för helheten och för respektive byggnad inom området.

Masterplanen definierar och redovisar:

  • mätbara krav som ska ställas, och kommuniceras, till projektens olika delar och faser.

  • förutsättningar som krävs, såväl byggtekniska som skötselmässiga.

  • vad olika taklaster ger för förutsättningar angående typ av vegetation.